Nu är de små trollen här :)
Det blev 3 st tikar, Lila, Lizty och Lixi och så en liten hane vid namn Lion.
Redan på dygn 57 började jag nattvaka för ojojoj så mycket förvärkar hon hade, och Jättetjock! Från dygn 62 sov jag på golvet bredvid hennes bädd med full beredskap. Hm, inget hände... Dagarna gick och på dygn 67 började jag bli riktigt orolig - Vad händer, varför kommer de inte? Åkte till djursjukhuset där de tog en röntgen och även ett ultraljud. Det visade, som sagt var, 4 stycken, jag lovar döm om min förvåning för så många hade jag inte alls räknat med, snarare två mmm ev tre Stora klumpar. Lisa har ju fått valpar tidigare som varit stora, därav min oro för nattligt kejsarsnitt. Valparna mådde bra och deras små hjärtan tickade på fint därinne.
Veterinären sa att har hon inte börjat krysta innan 24 inatt så får ni komma in för snitt. Åååhhh tänkte jag, så typiskt - men se Lisa sov som en stock hela natten bara någon liten pyttevärk. Ringde djursjukhuset på morgonen och sa att jag kommer in för de måste "sätta igång" henne.
Vi kom dit vid halv tio. Nytt ultraljud, allt okey! Då hon nu öppnat sig så fick hon en spruta för att dra igång värkarbetet. Inte sjutton började hon. Hon fick spruta nummer två efter en timme ungefär. Vi gick ut en promenad för nu så skulle det sättas igång - nix! Bara att inse att kejsarsnitt var enda utvägen. Hon togs omhand vid 13.30. De kom och frågade om jag ville behålla livmodern men jag sa att det var bättre att kastrera henne = inga fler valpar, löp eller livmodersinflammation.
En timme senare kom fyra vilda krabater in. De låg i en "öppen" kuvös kan man säga med en filt över sig. Men käre värld inte ville de vara där under inte - "Vart sjutton är maten!!!"
Lisa kom efter en stund invirad i en pläd, hon var under uppvak. Min lilla älskade Lisa, så hjälplös men ack så stark och duktig. När hon kvicknat till i min famn så la jag henne på en pläd på golvet och bar ner valparna. Nu Då kunde de få tutta! Noppe, nyfödda och snittade som de var så fick jag hjälpa dem några gånger innan de fattade galoppen.
Bilden här är tagen precis vi kommit hem. Slutet gott, allting gott :)

Nu ligger de här bredvid mig i sin bädd och sover, nytuttade. Lisa har lagt sig på golvet bredvid för det är lite varmt åt henne ibland.
Lisa är så himla duktig hon är en sån där perfekt mamma åt sina valpar, jag lovar det är en fröjd att se.
Övriga gänget har stått untanför dörren och undrat vad som gnäller här inne ibland men de får vänta i ett par veckor innan de får komma in en och en och kika på dem.
Idag är de 5 dagar. De föddes i torsdags och idag är det tisdag.
De var inte så stora ändå (misstänker att hon tog sig på andra parningen 5 dagar senare) vikten låg på 160- 190 gr. Nu börjar vikterna ändras lite, lille Lion är minst och den tjej som föddes störst har dragit iväg rejält, det skiljer över 50 gr på "tjocka" Lila och lillkillen. Ska väga dem snart, väger dem varje dag så att jag ser att allt är okey.
De är nu kolsvarta men de kan ju bli grå (?). Tiden får utvisa.

Jag är lite surig för jag har märkt att bilderna i galleriet raderas efter hand och inte sjutton vet jag hur, eller om det går att utöka galleriet så alla bilderna syns, även de som rullas ner. Lite knöligt när man gjort en ny hemsida och tiden inte räcker till för att mixa och trixa men tryck på bilderna så blir de ju större och man kan läsa texten under iaf :)

Nu pockar hundarna på och vill ut, Lisa dricker och kissar väldigt mycket eftersom hon diar och även svettas.

Åhhh vad jag älskar det här = Hundar, Hundar, Hundar.... !!!